Mina tankar om mens

Mens har räddat mig så många gånger. När jag första gången fick mens var jag ledsen och arg och trodde att jag aldrig mer skulle kunna känna mig fri. Men många gånger har den varit en välsignelse. Vi har väl alla gjort eller varit på väg att göra dumma saker, saker vi inte borde göra.

Ibland har man inte tid att tänka efter och man kanske går med på något man efteråt ångrar. Någon underlig tillfällighet har gjort att just mensen ofta stått i min väg när sådana tillfällen bjudits. Som en polis med handen formad till ett stopptecken eller en mamma med bestämd min och händerna i sidorna. Mens har fattat beslutet åt mig, tvingat mina läppar att säga ordet "nej". Och det har varit rätt. Tack mens! /Liv Alexandersson.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0