Blodigt bröllop
Jag gifte mig i juni 1972 och det var ett stort kyrkbröllop med nästan 200 gäster.
Jag hade haft så mycket att tänka på inför bröllopet att jag hade lyckats glömma attt jag skulle haft mens för flera dagar sedan.
Så där står vi i kyrkan och fixar det sista med min frisyr, tuperat som det skulle vara på den tiden, och min syster ser över sminkningen när jag plötsligt kände att jag fick oväntat besök av "tant flod".
Klänningen var kortkort och vit så klart, och varken jag eller min syster hade mensskydd inom räckhåll.
Paniken bröt ut och toapapper fick bli lösningen, och för säkerhets skull knöt jag en stor rosa sjal som hörde till en av tärnornas klädsel runt midjan.
Efteråt sa alla att de tyckte att min idé med att ha midjesjal till klänningen var jättesnyggt.
"De skulle bara veta" tänkte jag.
Lyckligtvis glömde jag bort alltihop så fort jag gick mot altaret med min blivande man som jag fortfarande är gift med, men jag ryser fortfarande vid tanken på att det röda skulle ha valt att komma under själva ceremonin.
/Lena
Jag hade haft så mycket att tänka på inför bröllopet att jag hade lyckats glömma attt jag skulle haft mens för flera dagar sedan.
Så där står vi i kyrkan och fixar det sista med min frisyr, tuperat som det skulle vara på den tiden, och min syster ser över sminkningen när jag plötsligt kände att jag fick oväntat besök av "tant flod".
Klänningen var kortkort och vit så klart, och varken jag eller min syster hade mensskydd inom räckhåll.
Paniken bröt ut och toapapper fick bli lösningen, och för säkerhets skull knöt jag en stor rosa sjal som hörde till en av tärnornas klädsel runt midjan.
Efteråt sa alla att de tyckte att min idé med att ha midjesjal till klänningen var jättesnyggt.
"De skulle bara veta" tänkte jag.
Lyckligtvis glömde jag bort alltihop så fort jag gick mot altaret med min blivande man som jag fortfarande är gift med, men jag ryser fortfarande vid tanken på att det röda skulle ha valt att komma under själva ceremonin.
/Lena
Kommentarer
Trackback
