Att vara först
Jag fick min första mens redan när jag var nio år.
Det var jättejobbigt, och jag skulle vilja säga till alla som går och väntar och tycker att det är sååå jobbigt att inte ha fått den än att det är mycket skönare att vara utan.
Hellre sist än först, faktiskt.
Jag minns att jag hade kompisar som oroade sig när vi var tretton och fjorton att dom inte var normala, men alla är olika och så är det bara.
Själv skulle jag mycket hellre ha fått den senare.
Nu är jag 31 år och har fått barn, men det tog många år innan jag förstod att mensen är något bra för kroppen eftersom jag alltid upplevde det som en plåga innan jag fick min lille son.
Nu får blödningen mig alltid att känna mig som en kvinna.
Det var jättejobbigt, och jag skulle vilja säga till alla som går och väntar och tycker att det är sååå jobbigt att inte ha fått den än att det är mycket skönare att vara utan.
Hellre sist än först, faktiskt.
Jag minns att jag hade kompisar som oroade sig när vi var tretton och fjorton att dom inte var normala, men alla är olika och så är det bara.
Själv skulle jag mycket hellre ha fått den senare.
Nu är jag 31 år och har fått barn, men det tog många år innan jag förstod att mensen är något bra för kroppen eftersom jag alltid upplevde det som en plåga innan jag fick min lille son.
Nu får blödningen mig alltid att känna mig som en kvinna.
Kommentarer
Trackback
