Afrika-mens, Monster, Mens-balans, Urmoder, Error i hjärnan, Bords-mens
I vissa länder i Afrika får kvinnorna röka ut "hönan" (läs vaginan) som rengöring eller stå bakom hyddan och låta blodet rinna ut. My God!
Jag är glad att jag har svensk mens! Jag är ett pms-monster. Tror att jag skulle kunna begå brott ibland. Det är som att jag blir besatt av onda krafter. Ett slags premonstruellt syndrom. Mensen sägs påverka balansen. Jo, tack. Jag går vingligt, blir smidig som en flodhäst, vilket gör att jag går in i saker hela tiden. Har sönder saker också. Yoga är inte att tänka på. Då ramlar jag ihop i en hög. Minnet sviker mig. I samtal kan min hjärna lätt dö ut. Orden är bara borta. Jag famlar och svär. Arg på mig själv för att inte kommer på det rätta ordet. Sluddrandet gör det inte bättre heller.
Samtidigt kan jag bli en URMODER! Starkare än någonsin. Känner mig likt en svart och stark kvinna som stolt månar om sin familj. Värken i magen omvandlar jag till ett rovdjurs krafter och styrka. Jag blottar inte min strupe utan visar vem som är högst upp i hierarkin. Som lärare är det förödande med mens vid lektionstillfällen. Basic grundläggande saker i grammatik försvinner. What the hell!!! Total BLACK-OUT. Jag svamlar fort förbi det som ska sägas och sätter eleverna i eget arbete.
När jag var liten flicka minns jag att jag råkade bloda ner en av mormors stolsdynor. Mormor hade besök och jag satt med vid bordet. Kände att något inte stämde. Det forsade för mycket mellan benen. Jag vågade inte lämna stolen utan satt där i flera timmar. När sedan besöket hade åkt hem tittade jag försynt ner mellan benen och såg det mörkröda blodet som hade färgat av sig på stolskudden. Mormor blev inte arg. Min snälla mormor.
Det här var några av mina tankar kring mens.
Jag är glad att jag har svensk mens! Jag är ett pms-monster. Tror att jag skulle kunna begå brott ibland. Det är som att jag blir besatt av onda krafter. Ett slags premonstruellt syndrom. Mensen sägs påverka balansen. Jo, tack. Jag går vingligt, blir smidig som en flodhäst, vilket gör att jag går in i saker hela tiden. Har sönder saker också. Yoga är inte att tänka på. Då ramlar jag ihop i en hög. Minnet sviker mig. I samtal kan min hjärna lätt dö ut. Orden är bara borta. Jag famlar och svär. Arg på mig själv för att inte kommer på det rätta ordet. Sluddrandet gör det inte bättre heller.
Samtidigt kan jag bli en URMODER! Starkare än någonsin. Känner mig likt en svart och stark kvinna som stolt månar om sin familj. Värken i magen omvandlar jag till ett rovdjurs krafter och styrka. Jag blottar inte min strupe utan visar vem som är högst upp i hierarkin. Som lärare är det förödande med mens vid lektionstillfällen. Basic grundläggande saker i grammatik försvinner. What the hell!!! Total BLACK-OUT. Jag svamlar fort förbi det som ska sägas och sätter eleverna i eget arbete.
När jag var liten flicka minns jag att jag råkade bloda ner en av mormors stolsdynor. Mormor hade besök och jag satt med vid bordet. Kände att något inte stämde. Det forsade för mycket mellan benen. Jag vågade inte lämna stolen utan satt där i flera timmar. När sedan besöket hade åkt hem tittade jag försynt ner mellan benen och såg det mörkröda blodet som hade färgat av sig på stolskudden. Mormor blev inte arg. Min snälla mormor.
Det här var några av mina tankar kring mens.
Kommentarer
Trackback
